Pelle brydde sig inte så mycket om oss när vi gick till hagen, för vi hade ju inga morötter... Hahahha, jo då han kom mot oss när vi kom ut från dungen hemma. Faktiskt så småsprang han mot oss. Men när klapparna var klara så rulla han lite missnöjt så jag tog av honom täcket så han kunde klia sig ordentligt.
Hmmm, nyfiken i alla fall.. Måste nog kolla in den där Ärtan i alla fall.
Finfrämmande från Strängnäs :O) Ärtan (Esmeralda) med mamma Maria kom och hälsade på oss i dag. Vi gick naturligtvis ut och klappa Pelle.
Här i köket peka hon på katterna och stötte ut ett läte.. KAAHHHH! Ahahahh! Det lät som ett avgrundsvrål från det minsta monstret. Men det betyder katt på hennes än inte så utveckade talförmåga. Hon va för go mot djuren i alla fall. Och inte va hon rädd för hästen heller.
Här smyger hon bara runt bland mina sladdar som jag ännu inte fått fast på väggen eller nerklämda i listerna. Vädigt försiktig, eller annars har hon kanske en av världens snabbaste mammor, för jag reagerade inte på om hon var på nått eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar